Vad är det egentligen vi pratar om när vi diskuterar lärares ökade arbetsbörda?

Som skolledare är jag väldigt medveten om att lärares arbetsbelastning har ökat över tid. Vid några tillfällen har jag bett lärare att skriva ner vad de gör under en vecka, det har resulterat i en lista med arbetsuppgifter men det har ändå inte riktigt förklarat den stress som lärare idag ofta känner över sin arbetssituation. 

Foto: Public Domain

Ibland talas det om en kraftigt ökad dokumentation som en förklaring. Här på skolan har vi gjort försök med att minska på sådant vi inte absolut måste göra men också de förändringarna har varit marginella i förhållande till den upplevda stressen. Vi har försökt begränsa skadan med det uppdragsstyrda, till synes oändliga arbete där man aldrig kan känna sig nöjd, genom att tidsätta lärares arbetsuppgifter. Det har måhända hjälpt något hos just oss.

Slutsatsen blir att det måste vara något annat, något som inte är lika synligt. Jag har därför gjort ett försök att utifrån en jämförande lista hitta en förklaring till varför det ser ut som det gör, vad det är som har förändrats över tid. Listan är högst troligt inte heltäckande, det finns säkert faktorer jag har missat och annat jag kan ha uppfattat fel. Jag förenklade nog läroplanerna lite väl mycket. En intressant iakttagelse är att regelstyrning verkar ha upplevts friare än vad målstyrning gör, så var nog inte tanken.

Det blev ganska snabbt uppenbart att den ökade stressen rör sig om en rad samverkande faktorer. Jag har valt att dela upp faktorerna i system, arbete och förväntningar. Eventuellt är det en alltför snäv uppdelning, de påverkar naturligtvis varandra, fann det ändå intressant att försöka särskilja dem. En del av faktorerna har helt naturliga orsaker, de är samhällsförändringar som hade skett förutan allt det andra, dit hör till exempel en digitaliserad och allt mer uppkopplad värld. Till samhällsförändringarna får nog också räknas den stora ökningen av diagnostiserade barn och ungdomar och det krav på anpassningar den medför. Ibland är det svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget men nog kan man tänka sig att införandet av arbetslag, ibland på bekostnad av ämneslag, har förflyttat fokus från kunskaper mot omsorg.
Möjligtvis får också samhällets ökade både individualisering och sekularisering där Sverige sticker ut räknas till ”naturliga” samhällsförändringar. 

Det här är inte tänkt som en det-var-bättre-förr-lista utan helt enkelt ett försök att förstå vad det är som påverkar arbetsbördan och vad vi har för möjligheter att göra något åt det på den egna arbetsplatsen.

Mina utgångspunkter för listan är att: 

• usken (undervisningsskyldigheten) är ungefär nu som den var 1990, det vill säga omkring 504 timmar/läsår. Jag är medveten om att det inte ser ut så överallt, är den högre blir naturligtvis de negativa effekterna ännu större.

• det handlar om lärare i gymnasiegemensamma ämnen

• en del av det uppräknade gäller inte alla lärare på alla skolor men mycket bedömer jag är generellt 

Det som slår mig när jag tittar igenom listan är hur mycket som är kopplat till system och styrning, sådant som vi har svårt att råda över lokalt. 

Jag har valt att inte ta med den stress som många lärare har känt och känner över att deras undervisning inte är “tillräckligt rolig”, över att de inte hänger med i digitaliseringen, inte är tillräckligt progressiva osv. Det finns mycket nog ändå för att skapa samvetsstress över att inte räcka till.

Jag har inte heller valt att fördjupa mig i den uppsjö av pedagogiska experiment som florerat sedan 90-talet, inte sällan i syfte att reducera läraren till enbart handledare. Det finns andra som kan beskriva det bättre, men nog har det synsättet påverkat lärares självförtroende och självbild alltid.
Jag är mycket medveten om att skillnaden kan vara ännu större på grundskolan men det är gymnasiet jag kan bäst.

En jämförelse mellan påverkansfaktorer/arbetsuppgifter 

för en gymnasielärare i början av 1990-talet och 2018

		1990			2018
	Funktion	Påverkansfaktorer/ arbetsuppgifter		Funktion	Påverkansfaktorer/ arbetsuppgifter
	Styrning
	Styrning	Statlig styrning. Regelstyrning, tydligt uppdrag. Reglerad usk		Styrning	Kommunal styrning. Målstyrning, otydligt uppdrag. Styrning genom ständig effektivisering (NPM) Oreglerad usk
	Skolpeng			Skolpeng	Vetskapen om att varje tappad elev medför ett hål i skolans budget.
	Yttre krav/kontroll	Betygskonferenser, centrala prov, Skolinspektörer (sällsynta)		Yttre krav/kontroll	Skolinspektionen, nationella prov, elever, föräldrar, media, skolledning
	Konkurrens	I princip enbart kommunala skolor		Konkurrens	En uppsjö av olika alternativ, pengar och engagemang måste läggas på marknadsföring. Anpassningar till det som verkar “populärt”.
	Lärarroll	Individuell frihet, tillit från arbetsgivaren		Lärarroll	Kollektivt samarbete, reglerad arbetstid
	Elevroll	En i klassen, kollektivet		Elevroll	Individualisering
	Syn på elever	Eleven är i skolan för att lära sig. Samhällsmedborgare		Syn på elever	Skolan skall ta hand om hela eleven. Omhändertagande. Fostrande och samhällsansvarande roll. Eleven som kund.
	Lön	Tarifflöner, automatisk uppflyttning, möjlighet till övertid		Lön	Individuell lön kopplad till medarbetarsamtal/ lönesamtal, oftast ingen möjlighet till övertid ”allt ingår”
	Karriärmöjlighet	Lektor, studierektor, rektor, högskoleadjunkt		Karriärmöjlighet	Förstelärare, lektor, utvecklingsledare, biträdande rektor, rektor, högskoleadjunkt, förvaltningsanknutna projekt
	Arbetet
	Läroplan	Lgy-70, "Genom sina tim- och kursplaner och genom anvisningar och kommentarer av mera allmänt eller speciellt slag skall läroplanen vara ett hjälpmedel för att göra de för gymnasieskolan uppställda målen till realiteter. Den anger ramen för skolans verksamhet och utbildningens innehåll." Enhetligt innehåll, du visste vad eleverna hade läst.		Läroplan	Gy-11, En stor målflora och många skallkrav. Blivit nödvändigt med väldigt många Allmänna råd från Skolverket. Tolkningsbar. En uppsjö av alla möjliga infallsvinklar på ämnena. Otydligheten gör att den enskilde läraren har stor valfrihet och resultatet av det omöjliggör samsyn kring ämnena.
	Arbetsplats	Flexibel		Arbetsplats	Platsbunden
	Likvärdiga kunskaper	Elever kom med i princip likvärdiga förkunskaper		Likvärdiga kunskaper	Elever kommer med mycket olika förkunskaper
	Klassföreståndare	Ansvara för klassboken, föräldramöte år 1, delta i klasskonferens, ringa hem vid hög frånvaro eller varning för lågt betyg. Föra information vidare till klassen från t ex skolledningen		Mentor	Närvaro, skapa program och genomföra målsmansträff i år 1, planera, boka och genomföra utvecklingssamtal 1 gång per termin. Planera och genomföra mentorstid varje vecka. Föra relevant information vidare, titta på examinationskalendern tillsammans med eleverna. Samverka med elevhälsoteamet. Samverka med föräldrar. Hålla i studieteknik och enskilda elevers planering av sina studier. Hantera diverse enkäter som eleverna förväntas fylla i.
	Ämnesansvar	Kalla till möte i början av varje termin, ansvara för inköp av läromedel. Inventera läromedelsbeståndet. Samordna gemensamma aktiviteter. Visst instiutionsansvar om det inte finns en instutuitionstekniker.		Ämnesansvar	Organisatoriskt: Kalla till ämneslagsmöten minst 3 gånger per termin, beställa och inventera läromedelsförrådet, ansvar för läromedelsbudgeten, äska pengar varje år, samordna och organisera vid nationella prov. Didaktiskt: Initiera samverkan kring betyg och bedömning, Introduktion av nya lärare, omväldsbevakning. Hantera ämneslagets digitala kanal.
	Lagsamordnare/ arbetslagsledare			Lagsamordnare/ arbetslagsledare	Leda arbetslagets möten, introducera nya lärare till arbetslaget, med stöd från skolledningen introducera nya diskussioner i arbetslaget, hantera organisatoriska frågor som uppkommer, timplan, schema, kalender . Hantera arbetslagets digitala kanal. Fördjupning- och fortbildningsansvar.
	Delta i ämneslag	Gå på möten, berätta vilka läromedel som önskas.		Delta i ämneslag	Gå på möten, delta i diskussioner och utvecklingsarbeten, delta vid gemensam bedömning, vara uppdaterad på ämneslagets digitala kanal. Delta vid gallring i läromedelsbeståndet. Kvalitetsarbete
	Delta i arbetslag			Delta i arbetslag	Gå på möten, diskutera elevärenden, planera, arbeta med kollegialt lärande. Kvalitetsarbete.
	Undervisning lägstanivå	Ansvar för undervisning i klass. Kliva in i salen med lärobok och planering, fylla i frånvaron i klassboken som ordningsman bär med sig. Skriva upp läxan på tavlan.		Undervisning lägstanivå	Ansvar för undervisning i klass men med individuella hänsyn tagna till elever med diagnoser, dyslexi, dyskalkyli, psykisk ohälsa med mera. Hantera inloggningar, datorer, mobiltelefoner, digitalt frånvarosystem, google classroom med mera.
	Syn på kunskap	Bildning, bygga från fakta		Syn på kunskap	Nyttoperspektiv, entreprenörskap, färdigheter och förmågor.
	Digitalisering	Sällsynt, någon datasal			Komplexa digitala system som inte alltid samverkar och som har olika ägare. Lärplattformar. Infrastruktur som inte alltid hängt med. GDPR
	Betyg/Bedömning	Ämnesbetyg, relativt betygsystem, betygsamtal i slutet av terminen. Fokus på kunskaper. Helhetsbedömning.		Bedömning	Kursbetyg, kontinuerlig formativ bedömning utifrån mål och kriterier. Fokus på kunskaper, färdigheter och förmågor. Matrisbedömning vanligt.
	Nationella prov	Centrala prov i få ämnen, enstaka skickas till extern bedömning		Nationella prov	Nationella prov i flera kurser, krav på sambedömning, inrapportering till Skolverket
	Konferenser	Personalkonferenser med hela kollegiet. Ämneskonferenser, klasskonferens 1 ggr/termin, betygskonferens		Konferenser	Delta vid APT, ämneskonferenser, arbetslagsmöten 1gång/vecka, möte med EHT, ev delta vid studiekonferenser, Klasskonferenser
	Kompetens- utveckling	Oftast individuellt vald, ibland från ett färdigt utbud.		Kompetens- utveckling	Ofta kollektiv som någon annan valt, “Inspirationsföreläsningar” vanliga.
	Samarbeten	På frivillig basis, ofta med ämneskollegor		Samarbeten	Olika samarbeten, ofta formaliserade, inte alltid frivilliga
	Information	Analog och “Need to Know”		Information	Analog och digital, med en mix av “need to know”, “nice to know” och ”jag informerar alla om allt utan hänsyn till mottagaren så att jag har ryggen fri”. Sällsynt med en genomtänkt kommunikationsplan.
	Läromedel	Lärobok, artiklar, OH, bredvidläsningsböcker, film, diabilder, studiebesök		Läromedel	Lärobok, artiklar, internet, poddar, film, youtube m m
	Dokumentation	Elevens resultat, frånvaro		Dokumentation	Elevens resultat, omdömen 1 gång per termin, utvecklingssamtal, samtal med målsman, inrapportering av nationella prov, anhöriguppgifter, mötesanteckningar, upprätthålla digitala kanaler. Kontinuerlig formativ bedömning.
	Förväntningar
	Samhällets förväntningar	Att eleverna skall lära sig bra saker och fungera i samhället.		Samhällets förväntningar	En förväntansträngsel där skolan förväntas lösa många olika samhällsproblem, inte minst kring sociala medier.
	Status	Hög status		Status	Lägre status, korstryck från olika intressenter.
	Föräldrars förväntningar	Att eleverna skall anstränga sig och lära sig bra saker och få bra betyg		Föräldrars förväntningar	Att skolan skall leverera bra betyg och att alla elever kan nå det högsta betyget om de bara får veta vad de skall göra.
	Huvudmannens förväntningar			Huvudmannens förväntningar	Hög måluppfyllelse, ständig utveckling, ständig effektivisering, digitalisering