Vad är det egentligen vi pratar om när vi diskuterar lärares ökade arbetsbörda?

Som skolledare är jag väldigt medveten om att lärares arbetsbelastning har ökat över tid. Vid några tillfällen har jag bett lärare att skriva ner vad de gör under en vecka, det har resulterat i en lista med arbetsuppgifter men det har ändå inte riktigt förklarat den stress som lärare idag ofta känner över sin arbetssituation. 


Foto: Public Domain

Ibland talas det om en kraftigt ökad dokumentation som en förklaring. Här på skolan har vi gjort försök med att minska på sådant vi inte absolut måste göra men också de förändringarna har varit marginella i förhållande till den upplevda stressen. Vi har försökt begränsa skadan med det uppdragsstyrda, till synes oändliga arbete där man aldrig kan känna sig nöjd, genom att tidsätta lärares arbetsuppgifter. Det har måhända hjälpt något hos just oss.


Slutsatsen blir att det måste vara något annat, något som inte är lika synligt. Jag har därför gjort ett försök att utifrån en jämförande lista hitta en förklaring till varför det ser ut som det gör, vad det är som har förändrats över tid. Listan är högst troligt inte heltäckande, det finns säkert faktorer jag har missat och annat jag kan ha uppfattat fel. Jag förenklade nog läroplanerna lite väl mycket. En intressant iakttagelse är att regelstyrning verkar ha upplevts friare än vad målstyrning gör, så var nog inte tanken.


Det blev ganska snabbt uppenbart att den ökade stressen rör sig om en rad samverkande faktorer. Jag har valt att dela upp faktorerna i system, arbete och förväntningar. Eventuellt är det en alltför snäv uppdelning, de påverkar naturligtvis varandra, fann det ändå intressant att försöka särskilja dem. En del av faktorerna har helt naturliga orsaker, de är samhällsförändringar som hade skett förutan allt det andra, dit hör till exempel en digitaliserad och allt mer uppkopplad värld. Till samhällsförändringarna får nog också räknas den stora ökningen av diagnostiserade barn och ungdomar och det krav på anpassningar den medför. Ibland är det svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget men nog kan man tänka sig att införandet av arbetslag, ibland på bekostnad av ämneslag, har förflyttat fokus från kunskaper mot omsorg.
Möjligtvis får också samhällets ökade både individualisering och sekularisering där Sverige sticker ut räknas till ”naturliga” samhällsförändringar. 


Det här är inte tänkt som en det-var-bättre-förr-lista utan helt enkelt ett försök att förstå vad det är som påverkar arbetsbördan och vad vi har för möjligheter att göra något åt det på den egna arbetsplatsen.


Mina utgångspunkter för listan är att: 

  • usken (undervisningsskyldigheten) är ungefär nu som den var 1990, det vill säga omkring 504 timmar/läsår. Jag är medveten om att det inte ser ut så överallt, är den högre blir naturligtvis de negativa effekterna ännu större.
  • det handlar om lärare i gymnasiegemensamma ämnen
  • en del av det uppräknade gäller inte alla lärare på alla skolor men mycket bedömer jag är generellt 
Det som slår mig när jag tittar igenom listan är hur mycket som är kopplat till system och styrning, sådant som vi har svårt att råda över lokalt. 

Jag har valt att inte ta med den stress som många lärare har känt och känner över att deras undervisning inte är “tillräckligt rolig”, över att de inte hänger med i digitaliseringen, inte är tillräckligt progressiva osv. Det finns mycket nog ändå för att skapa samvetsstress över att inte räcka till.


Jag har inte heller valt att fördjupa mig i den uppsjö av pedagogiska experiment som florerat sedan 90-talet, inte sällan i syfte att reducera läraren till enbart handledare. Det finns andra som kan beskriva det bättre, men nog har det synsättet påverkat lärares självförtroende och självbild alltid.
Jag är mycket medveten om att skillnaden kan vara ännu större på grundskolan men det är gymnasiet jag kan bäst.

En jämförelse mellan påverkansfaktorer/arbetsuppgifter 
för en gymnasielärare i början av 1990-talet och 2018




1990


2018


Funktion
Påverkansfaktorer/ arbetsuppgifter

Funktion
Påverkansfaktorer/ arbetsuppgifter


Styrning






Styrning
Statlig styrning. Regelstyrning, tydligt uppdrag. Reglerad usk

Styrning
Kommunal styrning. Målstyrning, otydligt uppdrag. Styrning genom ständig effektivisering (NPM)
Oreglerad usk


Skolpeng


Skolpeng
Vetskapen om att varje tappad elev medför ett hål i skolans budget.


Yttre krav/kontroll
Betygskonferenser, centrala prov, Skolinspektörer (sällsynta)

Yttre krav/kontroll
Skolinspektionen, nationella prov, elever, föräldrar, media, skolledning


Konkurrens
I princip enbart kommunala skolor

Konkurrens
En uppsjö av olika alternativ, pengar och engagemang måste läggas på marknadsföring. Anpassningar till det som verkar “populärt”.


Lärarroll
Individuell frihet, tillit från arbetsgivaren

Lärarroll
Kollektivt samarbete, reglerad arbetstid


Elevroll
En i klassen, kollektivet

Elevroll
Individualisering


Syn på elever
Eleven är i skolan för att lära sig. Samhällsmedborgare

Syn på elever
Skolan skall ta hand om hela eleven. Omhändertagande. Fostrande och samhällsansvarande roll. Eleven som kund.


Lön
Tarifflöner, automatisk uppflyttning, möjlighet till övertid

Lön
Individuell lön kopplad till medarbetarsamtal/ lönesamtal, oftast ingen möjlighet till övertid ”allt ingår”


Karriärmöjlighet
Lektor, studierektor, rektor, högskoleadjunkt

Karriärmöjlighet
Förstelärare, lektor, utvecklingsledare, biträdande rektor, rektor, högskoleadjunkt, förvaltningsanknutna projekt


Arbetet






Läroplan
Lgy-70, "Genom sina tim- och kursplaner och genom anvisningar och kommentarer av mera allmänt eller speciellt slag skall läroplanen vara ett hjälpmedel för att göra de för gymnasieskolan uppställda målen till realiteter. Den anger ramen för skolans verksamhet och utbildningens innehåll." Enhetligt innehåll, du visste vad eleverna hade läst.

Läroplan
Gy-11, En stor målflora och många skallkrav. Blivit nödvändigt med väldigt många Allmänna råd från Skolverket. Tolkningsbar. En uppsjö av alla möjliga infallsvinklar på ämnena. Otydligheten gör att den enskilde läraren har stor valfrihet och resultatet av det omöjliggör samsyn kring ämnena.


Arbetsplats
Flexibel

Arbetsplats
Platsbunden


Likvärdiga kunskaper
Elever kom med i princip likvärdiga förkunskaper

Likvärdiga kunskaper
Elever kommer med mycket olika förkunskaper


Klassföreståndare
Ansvara för klassboken, föräldramöte år 1, delta i klasskonferens, ringa hem vid hög frånvaro eller varning för lågt betyg. Föra information vidare till klassen från t ex skolledningen

Mentor
Närvaro, skapa program och genomföra målsmansträff i år 1, planera, boka och genomföra utvecklingssamtal 1 gång per termin. Planera och genomföra mentorstid varje vecka. Föra relevant information vidare, titta på examinationskalendern tillsammans med eleverna. Samverka med elevhälsoteamet. Samverka med föräldrar. Hålla i studieteknik och enskilda elevers planering av sina studier. Hantera diverse enkäter som eleverna förväntas fylla i.


Ämnesansvar
Kalla till möte i början av varje termin, ansvara för inköp av läromedel. Inventera läromedelsbeståndet. Samordna gemensamma aktiviteter. Visst instiutionsansvar om det inte finns en instutuitionstekniker.

Ämnesansvar
Organisatoriskt: Kalla till ämneslagsmöten minst 3 gånger per termin, beställa och inventera läromedelsförrådet, ansvar för läromedelsbudgeten, äska pengar varje år, samordna och organisera vid nationella prov.
Didaktiskt: Initiera samverkan kring betyg och bedömning, Introduktion av nya lärare, omväldsbevakning.
Hantera ämneslagets digitala kanal.


Lagsamordnare/ arbetslagsledare


Lagsamordnare/ arbetslagsledare
Leda arbetslagets möten, introducera nya lärare till arbetslaget, med stöd från skolledningen introducera nya diskussioner i arbetslaget, hantera organisatoriska frågor som uppkommer, timplan, schema, kalender . Hantera arbetslagets digitala kanal. Fördjupning- och fortbildningsansvar.


Delta i ämneslag
Gå på möten, berätta vilka läromedel som önskas.

Delta i ämneslag
Gå på möten, delta i diskussioner och utvecklingsarbeten, delta vid gemensam bedömning, vara uppdaterad på ämneslagets digitala kanal. Delta vid gallring i läromedelsbeståndet. Kvalitetsarbete


Delta i arbetslag


Delta i arbetslag
Gå på möten, diskutera elevärenden, planera, arbeta med kollegialt lärande. Kvalitetsarbete.


Undervisning lägstanivå
Ansvar för undervisning i klass. Kliva in i salen med lärobok och planering, fylla i frånvaron i klassboken som ordningsman bär med sig. Skriva upp läxan på tavlan.

Undervisning lägstanivå
Ansvar för undervisning i klass men med individuella hänsyn tagna till elever med diagnoser, dyslexi, dyskalkyli, psykisk ohälsa med mera. Hantera inloggningar, datorer, mobiltelefoner, digitalt frånvarosystem, google classroom med mera.


Syn på kunskap
Bildning, bygga från fakta

Syn på kunskap
Nyttoperspektiv, entreprenörskap, färdigheter och förmågor.


Digitalisering
Sällsynt, någon datasal


Komplexa digitala system som inte alltid samverkar och som har olika ägare. Lärplattformar. Infrastruktur som inte alltid hängt med. GDPR


Betyg/Bedömning
Ämnesbetyg, relativt betygsystem, betygsamtal i slutet av terminen. Fokus på kunskaper. Helhetsbedömning.

Bedömning
Kursbetyg, kontinuerlig formativ bedömning utifrån mål och kriterier. Fokus på kunskaper, färdigheter och förmågor. Matrisbedömning vanligt.


Nationella prov
Centrala prov i få ämnen, enstaka skickas till extern bedömning

Nationella prov
Nationella prov i flera kurser, krav på sambedömning, inrapportering till Skolverket


Konferenser
Personalkonferenser med hela kollegiet. Ämneskonferenser, klasskonferens 1 ggr/termin, betygskonferens

Konferenser
Delta vid APT, ämneskonferenser, arbetslagsmöten 1gång/vecka, möte med EHT, ev delta vid studiekonferenser, Klasskonferenser


Kompetens-
utveckling
Oftast individuellt vald, ibland från ett färdigt utbud.

Kompetens-
utveckling
Ofta kollektiv som någon annan valt, “Inspirationsföreläsningar” vanliga.


Samarbeten
På frivillig basis, ofta med ämneskollegor

Samarbeten
Olika samarbeten, ofta formaliserade, inte alltid frivilliga


Information
Analog och “Need to Know”

Information
Analog och digital, med en mix av “need to know”, “nice to know” och ”jag informerar alla om allt utan hänsyn till mottagaren så att jag har ryggen fri”. Sällsynt med en genomtänkt kommunikationsplan.


Läromedel
Lärobok, artiklar, OH, bredvidläsningsböcker, film, diabilder, studiebesök

Läromedel
Lärobok, artiklar, internet, poddar, film, youtube m m


Dokumentation
Elevens resultat, frånvaro

Dokumentation
Elevens resultat, omdömen 1 gång per termin, utvecklingssamtal, samtal med målsman, inrapportering av nationella prov, anhöriguppgifter, mötesanteckningar, upprätthålla digitala kanaler. Kontinuerlig formativ bedömning.


Förväntningar






Samhällets förväntningar
Att eleverna skall lära sig bra saker och fungera i samhället.

Samhällets förväntningar
En förväntansträngsel där skolan förväntas lösa många olika samhällsproblem, inte minst kring sociala medier.


Status
Hög status

Status
Lägre status, korstryck från olika intressenter.


Föräldrars förväntningar
Att eleverna skall anstränga sig och lära sig bra saker och få bra betyg

Föräldrars förväntningar
Att skolan skall leverera bra betyg och att alla elever kan nå det högsta betyget om de bara får veta vad de skall göra.


Huvudmannens förväntningar


Huvudmannens förväntningar
Hög måluppfyllelse, ständig utveckling, ständig effektivisering, digitalisering

Kommentarer

  1. Eminent och nödvändig genomgång. Stort tack Maria!

    SvaraRadera
  2. Väldigt intressant och tänkvärt. Väcker många funderingar även för mig som som verkar i grundskolan!

    SvaraRadera
  3. Takk! Dette ligner på forholdene i den norske skolen. Jeg tar med dette til min fackförening.

    SvaraRadera
  4. Mycket bra genomgång Maria. Som jag har velat ha denna lista för att kunna ringa in och förklara för andra varför vi lärare går på knäna. Hur ser rektorsuppdraget ut 1990 jämfört med 2018? Jag antar att det också finns stora skillnader på arbetsbörda för er...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ser att det står Unknown men det är jag inte :).

      Radera
    2. Står fortfarande Unknown...

      Radera
  5. Mycket bra sammanfattning! Tack för den, Maria.

    SvaraRadera
  6. Tack Maria! Så bra att du har försökt få ner en jämförelse. Den kan sedan ligga till grund för vidare diskussioner.

    SvaraRadera
  7. o, det är säkert nödvändigt att försöka göra en sådan här analys, men jag tycker att du glömmer en faktor som sällan eller aldrig tas upp i sådana här sammanhang - lärarnas ansvar. Under alla de nästan fyrtio år som jag arbetat i skolans värld har det överhuvudtaget inte berörts. Orsak? Av vilka skäl kan lärarkåren nästan enstämmigt beklaga nya regelverk och ändrade förhållanden utan att ifrågasätta det som bestämts. Av vilka skäl accepterar vuxna människor att bli betraktade som småbarn och klappade på huvudet av myndigheter, Skolverket etc? Samtidigt som vi har i uppgift att lära eleverna att ha ett kritiskt tänkande, att ifrågasätta och nagelfara argument, sitter vi själva mol tysta och accepterar snart sagt vad som helst? Hur många föreläsningar har jag inte besökt där representanter från lärarhögskolor och andra pedagogiska institutioner presenterat närmast horribla idéer som entreprenöriellt lärande, agilt förhållningssätt, formativ undervisning, bloggböcker i undervisningen etc, och där kollegor plikttroget antecknat och svalt allt vad som sagts? Dessutom, när jag ändå har satt igång, den här offermentaliteten som finns hos många kollegor är djupt oroväckande. Det klagas ofta på problem med förberedelser och det av människor som haft kurser i flera år tidigare! Vad är det de planerar? I mina ögon är det djupt oprofessionellt att inte kunna sina kurser bättre, och talet om att varje elev är en individ och att de därför måste förbereda lektioner är i mina ögon inget annat än hyckleri. Nej, lärarkåren i dag framstår i många fall som en samling grönsaker utan vilja att förändra och revoltera.

    Åke Sandstedt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst kan man ifrågasätta, men det leder ofta till att man betraktas som besvärlig och ovillig att utvecklas. Som individ har du begränsade möjligheter att påverka det etablissemang som åker runt och saluför idéer. Nej, problemet ligger i strukturer. T.ex. att lärarna / skolorna skall själva ta ställning till vilka pedagogiska idéer som är bra. Det innebär ett vilt experimenterande, ett stort arbete för lärarna och ett chansartat resultat för eleverna.

      Ett tag hade jag en rektor som ansåg att förändring var eftersträvansvärt oberoende av om det finns argument för att det blir bättre eller inte. Protester ledde bara till att man betraktades med skepsis av rektor i samband med äskanden och lönesamtal.

      Radera

Skicka en kommentar